Historia di Karnaval

For di su inisio masha simpel, Karnaval di Kòrsou a konosé un trayektoria largu. Miéntras nos tin bista riba futuro, tòg ta bon pa rekordá e personanan ku a hasi loke nos tin awe, posibel.

Historia di Karnaval di Kòrsou

E promé menshon di selebrashon di Karnaval di Kòrsou ta sali for di “Publicatieblad 1872 nr. 27”. E ordenansa akí a habri e posibilidat pa organisá marchanan di Karnaval di forma regulá den lugánan públiko.

Na aña 1901 “De Curaçaosche Courant” (22 di febrüari) a indiká ku “segun kustumbernan latinoamerikano” tabata selebrá karnaval na e isla. E selebrashon akí tabata un inisiativa di vários siudadano venesolano ku tabata biba temporalmente riba e isla. E festividatnan tabata tuma lugá den un klup élite  i privá, segun “De Curaçaosche Courant” na 1901.

Na 1947, pa promé biaha historiadónan (fuentenan oral), a indiká ku, ta konsiderá “The Jolly Fellows Society” komo e forsa impulsivo tras di e desaroyo di selebrashon di Karnaval den kaya.

Na aña 1949 a krea “Stichtingscommissie Carnavalsfeesten” pa selebrá karnaval ku un Prens di Karnaval. E intenshon tabata pa embolbí poblashon kompletu den e selebrashon. Portrètnan ta ilustrá ku partisipashon tabata mashá poko. E selebrashon a keda élite i e interes a baha den añanan 50.

Benjamin Wefer i Elias Bronswinkel tabata ke lanta e interes atrobe na aña 1961 i a stablesé Komité Sentral di Karnaval di Kòrsou.

Na 1971 Karnaval a bolbe bira popular. A funda Komité Karnaval Kòrsou bou di direkshon di Omalio Merien i e selebrashonnan a drenta un era nobo. E Komité tabata basa riba partisipashon di tur nashonalidat i gremio di Kòrsou. E lema di Karnaval 1971 tabata “KARNAVAL PA UN I TUR I PA UNI TUR”.  Den e mésun aña a introdusí Tumba komo ‘Roadmarch’. Tambe a  introdusí marchanan simpel den kaya, kuminsando den Otrobanda, subi  Emma brùg, direkshon Mari Pampoen.

E komité organisadó tabata konsistí di nòmbernan manera Omalio Merien, Felio Colinet, Frank Rosina i Boy Winklaar. Na 1981 a introdusí Marcha di mucha. Den añanan nobenta a funda Fundashon Karnaval Kòrsou (FKK). Tambe, durante e añanan akí, e marcha a kambia di ruta, debí ku tabata konsiderá Emma brùg frágil pa treilernan grandi pasa riba dje. E ruta nobo tabata kuminsá na Santa Maria i kaba na Otrobanda.

Na 1995 a inkorporá Marcha di tiner.

Content courtesy of National Archives Curaçao.